Småstaden Arkitekter har som strävan att skapa fysiska miljöer som är rika på såväl innehåll som variation. Människor ska uppleva mångfald och trivsel oavsett av i vilken roll man befinner sig på en plats eller i en byggnad. Arbetande, boende, köpande, strosande, lekande ska kunna vistas i varandras närhet och uppnå välbefinnande. Det ska vara lätt att möta andra människor och knyta sociala kontakter.

Vi arbetar gärna enligt principerna i Agenda 21 om städernas hållbarheter. I många sammanhang diskuteras hur man åstadkommer hållbara städer. Vi brukar referera till indelningen av begreppet hållbar stad i socialhållbarhet, ekonomisk hållbarhet, ekologisk hållbarhet samt fysisk hållbarhet. Det gör det lättare att diskutera förutsättningarna för den hållbara staden.

Småstaden Arkitekter har en syn på hur man åstadkommer den hållbara staden. I väldigt många sammanhang anser vi att konceptet "småstaden" kan bidra till detta. Vi menar att man måste överge zon-planeringen som delar upp staden i bostadsområden, arbetsområden, centrumområden med mera. En blandning av verksamheter ger liv dygnet runt vilket ökar tryggheten och minskar brottsligheten. Det gör också staden mer begriplig för såväl vuxna som barn och ungdomar.

Med småstad menar vi dessutom att man bör bygga i mänsklig skala; inte för stora kvarter och inte för höga hus. Det betyder inte att vi förordar en jämnhög stadsbebyggelse utan variation. Med ett blandat innehåll finns det goda förutsättningar för en arkitektonisk variation.

Om kvarteren inte är för stora kan boende och verksamma i kvarteren lära känna varandra vilket skapar trygghet och möjliggör tillskapandet av sociala nätverk. Om kvarteren inte är för stora blir det också enkelt att röra sig i staden i olika riktningar. Det ger dessutom goda möjligheter att blanda upplåtelseformer.

Konceptet "småstad" innefattar en medveten satsning på de offentliga rummen. Gator, gränder, torg, parker och andra offentliga rum ska ges tydliga avgränsningar. De ska också ha en medveten och ambitiös utformning som motsvarar dess dignitet i staden/stadsdelen. På så vis får den fysiska miljön inte bara en tydlighet utan också status och höga trivselvärden.

Vi anser att lägenhetsträdgårdar och odlingslotter är viktiga inslag i bostadskvarter. Det bidrar starkt till grannkontakter, ökat engagemang och välbefinnande. Det leder i sin tur till minskat slitage och billigare förvaltning. Gårdar med flera sittgrupper är också bra för detta.

Grönskan är en viktig del av småstaden. En medveten grönplanering med gröna kärnområden och gröna korridorer bidrar till den ekologiska hållbarheten. Grönskan renar också luften och förbättrar närklimatet på ett betydande sätt om den planeras för detta. Det är för de flesta kanske ändå trivselvärdena som förknippas med grönskan i första hand. Som vi ser det har grönskan också stora möjligheter att bidra till den sociala hållbarheten. Odlingsytor och trivsamma gårdar kan ge upphov till många värdefulla kontakter. En viktig del i mångfalden är att gamla minnesmärken bevaras och inordnas i småstadens utveckling. Bevarade byggnader och andra historiska lämningar ger många värden till den fysiska miljön och det ger oss en kontakt med vår historia.

Småstadens trafiksystem är inte i första hand separerat och differentierat. Det bygger snarare på att alla trafikslag ska ges så goda förutsättningar som möjligt samtidigt som de inordnar sig i en stadsbebyggelse. Lösningarna blir olika i olika delar av bebyggelsen beroende på vilka funktioner som prioriteras just där. Det viktiga är att trafik och bebyggelsestruktur planeras samtidigt och tillsammans för bra kombinationslösningar.